fredag 24 september 2010

Läser om existentialismen i skolan nu. Som alltid så försöker jag personligen sätta mig in i teorierna för att förstå och känna dem inpå kroppen. Kort sagt är existentialismen friheten, ansvarets och den efterföljande ångestens teori. Det högsta målet är frihet, ens egen och andras (enligt Beauvoir). Och jag kan inte sluta tänka "All the bridges in the world won't save you / If there is no other side to cross to".

Utan musik är vi ingenting. Utan att tillägna oss andras tankar är vi bara skrutt. Och måste uppfinna hjulet vareviga jävla gång.

Den här är till dig Ida: jag har börjat lyssna på Silverchair igen. Utan dem hade vi aldrig funnits. Jag älskar dig.

Och ja, jag får vara hur jävla sentimental som helst på min blogg. Det är därför man har en egen!

torsdag 23 september 2010

Lyssnar på Filosofiska rummet (2010-03-07) Genusperspektivet och forskningens frihet, med Tanja Bergkvist, Göran Bexell, Tomas Brage och Svante Nordin.

Varför är genus fortfarande(!) så upprörande? Är inte genusvetenskap en vetenskap som alla andra? Och de som kritiserar genus, varför går ni inte in i genusvetenskapen och forskar när ni har så jävla många bra idéer. Jag tänker på matematiker Tanja Bergkvist som argumenterar mot genusperspektivet, men har väldigt många bra idéer på hur man kan problematisera det samma. En problematisering som alltid är nyttig inom alla samhällsvetenskaper. Varför är hon så arg? Varför kan man inte ta ner det till en diskussionsnivå, ett samtal, en dialektik?

Kanske är hon så arg för att hon inte är samhällsvetare, hon är matematiker. Inom matematiken finns bara ett möjligt perspektiv, bara en sanning. Inom samhällsvetenskapen finns ingen sanning, bara en mängd olika möjliga perspektiv.

tisdag 21 september 2010

och alla dessa jävla fru-program! hollywoodfruar, danska fruar, norska fruar, svenska fruar osv. när kommer motbilden: vanlig, klok och trevlig kvinna som inte sätter sitt utseende främst?
var hittar de alla extrema människor, vilka också är extremt ovilliga att anpassa sig efter situationen, som de sedan gör wife swap av? och varför måste de ta sådana uppenbara motsatser. det hade varit mer intressant att se ett wife swap när familjerna är mindre uppenbart helt extremt olika.

torsdag 9 september 2010

är jätteförkyld! och ska lämna in en liten tenta i morgon.
= det är synd om mig!

lördag 4 september 2010

Igår mindes jag varför jag tyckte så mycket om att gå på hemmafester när jag var yngre. Och insåg att jag fortfarande tycker om att gå på hemmafester. Jag hälsade på i stort sett alla, hittade några intressanta samtalspartners som jag inte träffat tidigare, blev lagom berusad och åkte hem innan det blev alldeles för sent. Jag ska på bröllopsfest idag, då gäller det att vara lagom fräsch och inte alls bakis. Det är lite oartigt tycker jag att komma bakfull till en fest man känt till att man ska gå på i flera månader.

Det enda som inte var fantastiskt med gårkvällen var att jag råkade sätta mig i fel fyra på tunnelbanan hem. Snubben som satt mitt emot mig stirrade, och jag tänkte avväpna situationen med att prata med honom istället för att sitta och försöka se sur ut hela vägen. Han hade troligtvis försökt ta kontakt med mig efter någon station ändå. Men han och hans kompis verkade tro att jag var intresserad av att följa med dem på någon form av festival och verkade inte riktigt kunna ta no for an answer. Så jag ljög om att jag skulle gå av, utnyttjade den enorma folkmassan och gick två dörrar bort. Tack och lov såg jag dem inte igen. Och tack också för min iFån, som har räddat många tunnelbaneresor. SR Podcast i öronen och lägga patiens tills man är framme.

Jag har en lufsande fyramånadersvalp i lägenheten (vi är hundvakt). Hon är bedårande! Katterna verkar inte riktigt gilla henne lika mycket som jag och sambon, men de är nyfikna och nyfikenhet kan få en att göra underliga saker; som att smyga sig ut i vardagsrummet och sitta på fönsterbläcket för att spana på den där konstiga lufsen, burra upp sig till sin största storlek när lufsen närmar sig, för att sedan titta lite förvirrat, besviket efter henne när hon går förbi.